För att vara en kortfattad diktform har det skrivits en hel del om diktformatet haiku och vad haiku är. Det finns särskilt många uppfattningar om huruvida det ska räknas stavelser eller inte, och hur nu detta då ska gå till när det japanska språket jämförs med t.ex. det engelska. För mig innebär haiku främst en inspiration till att vara, närvara och uppleva. Formen ska naturligtvis vara kortfattad, men det är viktigare för mig att dikten uttrycker vad jag vill och känner än att den begränsas av ett exakt antal stavelser. Och det synsättet förstår jag delas av de flesta som kommer till tals i denna bok. Få diktformer har inspirerat mitt eget skrivande så mycket som haiku, samt också fått mig att vara, närvara och uppleva på ett intensivt avspänt och trevligt sätt. Att läsa, skriva och umgås med haiku och näraliggande dikter är att samtidigt ta del av över flera tusen års livskunskap och vishet. Samtidigt är det intressant att placera in haiku i dess sammanhang. Jag har därför också skrivit om tidigare asiatiska diktformer i boken och tagit med en hel del exempel. I fortsättningen använder jag synonymt orden dikt, poesi och lyrik. Översättning/tolkning är min om inte annnat anges. Oftast har förlagan varit engelskspråkig. Urvalet av citerade böcker och dikter är personligt. Böckerna är främst de som finns i mina hyllor och som har följt mig genom livet. Dikterna är de som jag tycker bäst om, helt enkelt. Jag har försökt att presentera dikterna grafiskt enligt förlagorna i de refererade böckerna. Vissa poeters exempel förekommer i flera kapitel, men ambitionen är att en poet ska presenteras samlat och i rätt tidsepok. Ibland har jag roat mig med att presentera flera tolkningar av en dikt jämsides för att åskådliggöra att det nog snarare är tolkningar än översättningar vi har att göra med när en dikt flyttas från ett språk till ett annat. I Coleman Barks bok The Essential Rumi skriver han om betydelsen av de dikter av Rumi som han översatt: … even after having endured the indignity and betrayal of translation .