Genom Dey Seins liv följer vi tre generationer av en familj. Romanen ger en bild av samhället och den politiska utvecklingen över sjuårtionden i Iran. Hon tilltalas aldrig vid sitt namn utan vid sin titel baserad på position, vilket utgör kapitel i romanen. Dotter till sin mor; Hadjeyeh Khanoms dotter, dotter till sin far; A Sheikhs engelska dotter, fru till sin make; Khans tredje fru och mor till sin äldste son, Hosein; Dey Sein. I ett traditionellt islamiskt samhälle i Iran är kvinnans identitet skapt av relationen till männen i hennes liv. Romanen skildrar kvinnornas situation i ett islamiskt samhälle, där männen har total makt och kvinnor får finna tröst i att barmhärtiga Allah har en plan för alla sina tjänare. De uthärdar alla sorters påtryckningar och accepterar sitt öde då de intalar sig själva att Allah redan skrivit var mans öde på dennes panna och dum vore människan om hon trodde att hon kunde påverka sitt öde. Vi får även följa Dey Sein när hon kommer till Sverige för att träffa sin son efter mer än två decennier. Här möter hon en ny kultur, migrationsmyndigheter och nya familjenormer. I romanen får vi lära känna fenomenet sigeh, tidsbegränsat äktenskap, och livet i ett polygamt förhållande där kvinnor tävlar om kärleken till en och samma man. Ena stunden krigar de mot varandra om mannens uppmärksamhet, andra stunden älskar och skyddar de varandra mot sin våldsamma man. Romanen ger en bra bild av den prekära situation i dagens Iran som kvinnor befinner sig i och på så sätt hjälper den läsare att bättre förstå Zan Zendegi Azadi – Kvinna Liv Frihet – rörelsen som pågår i landet.