En dag i lilla Högeby korsades deras vägar mellan systemet och spelbutiken. Måns låtsades som inget, bara hans ännu mer överdrivna älgkliv avslöjade honom. Ännu mer rakryggad än brukligt passerade han Alf som om denne var ett osynligt väsen. Alf skämdes över att han log åt mötet. Inte tillät han sig att le självbelåtet, bara ett litet försynt småleende visade sig. Det var fullt tillräckligt för att han skulle rodna av skam.