"Vi måste hysa stor förtröstan, ty det går inte an att bara ha små och futtiga önskningar. I stället bör vi förlita oss på Gud och tro att vi, om vi bemödar oss, kan, om också inte genast så dock undan för undan, nå fram till de höjder dit många heliga med hans hjälp har nått. Om dessa aldrig hade fast bestämt sig för sådana upphöjda önskningar och undan för undan satt dem i verket, skulle de aldrig ha nått så högt som de gjort. Hans Majestät (=Gud) vill ha modiga själar och han är en vän av sådana, under förutsättning att de är ödmjuka och inte förlitar sig på sig själva." (Ur kap. 13)