Sjukskrivningarna är en gökunge i statens finanser. Något måste göras för att bromsa miljardrullningen. Det pratas en massa strunt om vad sjukskrivningsexplosionen beror på, till exempel dålig arbetsmiljö och attitydförändringar hos medborgarna. Det rätta svaret är mycket enklare: det finns inga kontroller. I alla försäkringar måste det finnas skadereglering och försäkringsmässiga kontroller. Det gör det inte i sjukförsäkringen. Enligt lagen om sjuklön ska arbetsgivarna vara skadereglerare under de första tre veckorna. Det är den enskilde arbetsgivaren som väljer att sjukskriva eller inte sjukskriva en anställd, inte den anställde eller läkaren. Arbetsgivarna har inte tagit sig an den rollen. De bara betalar. Men det är ju deras pengar, så de får skylla sig själva. Enligt lagen om allmän försäkring ska försäkringskassorna göra skadereglering efter tredje sjukveckan. Det gör de inte. Försäkringskassorna har abdikerat från rollen som kontrollant. Det gör inte kassorna något, det är andra som betalar, skattebetalarna. I stället för att följa lagarna och utöva den kontroll som riksdagen ålagt dem skyller de på medborgarna och talar om attitydförändringar. Om kassorna följde lagen skulle uppskattningsvis en tredjedel av sjukskrivningskostnaderna sparas. Det betyder 10 000 kronor per skattebetalare och år.