I samlingen "Väck inte väntan" finns fängslande dikter skrivna på ett unikt språk som inte följer någon förebild och som bygger på en djup kulturell förståelse och hög känslighet. Samlingens titel framkallar en känsla av djup och kontemplation, och antyder teman om väntan, saknad eller nostalgi. Poeten Lauras språk är enkelt men kraftfullt och undviker konstlade betydelser och känslor, vilket ger dikterna en stark emotionell och tankeväckande närvaro.