Straffprocessuella tvångsmedel är av central betydelse för brottsbekämpande myndigheters möjlighet att utreda brottslighet. Samtidigt kan användningen av dem medföra betydande intrång i grundläggande fri- och rättigheter.  

I rapporten undersöker författaren fyra olika typer av tvångsmedel som brottsutredare kan nyttja för att få tillgång till information i elektronisk kommunikationsutrustning: beslag, husrannsakan, genomsökning på distans samt hemlig dataavläsning.   Undersökningen görs mot bakgrund av Europakonventionen, som sedan lång tid gäller som lag i Sverige. Den omfattar den interna svenska regleringen, vilka krav som Europakonventionen ställer samt i vilken mån den svenska regleringen tillgodoser Europakonventionens krav och hur svensk rätt kan hamna mer i linje med dessa krav.  

Mattias Hjertstedt är universitetslektor vid Juridiska institutionen och knuten till Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.

Rapporten är en del av SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle.