Hur kan farmor bli en barnbarn? frågar sig författaren i början av boken. Stillsamt reflekterande och kärleksfullt berättat återger denna bok en avgörande tid i historien, genom farmoderns liv. Hon levde i den polska staden Todz, känd för sin textilindustri, där polacker, tyskar och judar arbetade tillsammans under andra världskriget.

Idén till Vaggvisa för farmor föddes hos Iwona när hon fann en ask knappar som hade tillhört hennes farmor Hulda. Spetsar, broderier, näsdukar, klänningar och accessoarer blev alla verktyg för att berätta en personlig, men samtidigt universell, historia. Det är en vaggvisa för barnet som Iwonas farmor varit, för varje barn som någonsin funnits.    

Chmielewska fyller sidorna med stora illustrationer i en blandad teknik där inskannade bilder av spetsar, broderier, kläder och barnstrumpor figurerar sida vid sida med fotografier och förtrollande teckningar. Textilierna är en hyllning till det tålmodiga hantverk av enskilda män och kvinnor och i stark kontrast till krig och förintelse föremål och detaljer som kommer till oss för att vittna om det som en gång var.    

Denna enastående bilderbok berättar en persons historia, men också om en historisk tid, dess mode, seder och illustrationer och kombinerar gedigen forskning med traditionellt berättande i ett format som öppnar upp oändliga möjligheter för bilderboken som medium.

IWONA CHMIELEWSKA föddes i Pabianice i Polen. Hon började sin karriär som bilderboksskapare redan på 1990-talet genom att illustrera barnboksklassiker och folksagor. I början av 2000-talet kom hon i kontakt med en koreansk agent och sedan dess har många av hennes böcker varit koreanska i original. Hennes säregna illustrationsteknik med kollage blandat med teckning är oefterhärmlig. Under sin långa karriär har hon tagit emot stort antal priser och blivit kortlistad till såväl H.C. Andersen-priset som ALMA-priset. Vaggvisa för farmor belönades 2020 med Bologna Ragazzi Award, och är den första av hennes böcker som översätts till svenska.