Tänk dig att du går och lägger dig för natten. Du kryper ner i din säng, i ditt sovrum, i ditt hem, i din stad, i ditt land. Det troligaste är, att när du vaknar nästa morgon, så är du kvar på exakt samma plats. Men tänk om du inte skulle vara det. Tänk om du vaknar på en helt annan plats i någon annans säng, i ett främmande sovrum, i en stad i ett land du aldrig har hört talas om.
Hasse Ledstedts debutroman ’I Roslagens mörkaste famn’ vittnar om hur människans mentala hälsa är beroende av att världen omkring oss är konstant. Utifrån att världen ligger kvar på samma plats och beter sig ganska likt hur den betedde sig igår, vågar vi utmana oss själva till nya stordåd. Men om inte…   I den här boken kommer vi att möta Jenny, Uffe och deras sexåriga dotter Elin. De befinner sig ute i sitt sommarhus på Björkholmen, en ö i Stockholms norra skärgård. Sommaren börjar gå mot sitt slut. De flesta sommargästerna har flyttat hem för att börja jobba igen. Jenny och Uffe har dock en liten tid kvar, innan det är dags för dem att lämna sommaridyllen för arbete. Elin ska också bli stor. Hon ska börja förskoleklass. Den här dagen börjar vid familjens frukostbord, precis som alla andra dagar. Men dagen kommer att sluta likt en mardröm. De får besök av något de aldrig trodde fanns.