Bruket och förekomsten av fria måleriska stråk i måleri som förknippas med abstrakt expressionism och informell konst har beskrivits som en manifestation av konstnärens personlighet, temperament och sinnesstämning. Men är måleriska gester av den här sorten bara ett uttryck för individen? I Spår, kropp, tid undersöker Joel Odebrant gesten i ett vidare perspektiv. Här förstås den måleriska gesten inte enbart som spår av konstnärens rörelse över duken, utan också som en aktiv materialitet. I näranalyser av målningar från perioden 1952–1965 undersöker Odebrant hur gesten i måleriet kan förstås som en materiell nod som sammanflätar flera olika kroppar, kroppsligheter och tider med varandra. Spår, kropp, tid. En undersökning av den måleriska gestens materialitet 1952–1965 är Joel Odebrants doktorsavhandling i konstvetenskap.