Kulturens nya vägar skildrar kulturlivets, mediernas, kulturkonsumtionens och kulturpolitikens utveckling i ett långt tidsperspektiv, från mitten av 1800-talet till början av 2000-talet och en bit in i framtiden. Kulturbegreppet förskjuts från att fokusera artefakter och institutioner till att sätta identitetsskapandet, både individens och gruppens, i centrum. I konsten bryter de tidigare kvalitetsbarriärerna och genregränserna samman. Den västerländska kanon ifrågasätts. Kulturvanorna breddas, och det blir svårare att beskriva dem med klassanalysens verktyg. Ändå fortgår den kulturella kapitaluppbyggnaden men på nya arenor och med nya värdekriterier. I det offentligt finansierade kulturlivet består de organiserade intressenas dominans, men överallt annars skapas nya mötesplatser, nya uttryck och nya möjligheter. I framtiden kommer vi att se kulturinstitutioner stagnera och dö. Samtidigt kommer andra att förändra sig själva och finna nya vägar. Kulturen kommer i vissa regioner och i olika branscher att bidra till den ekonomiska utvecklingen och skapa nya kultur- och upplevelsebaserade näringar. Men vi kommer också kulturstrategier som växer ur en mobilisering av medborgarna kring deras livskvalitet och kreativa resurser, kanske mer som identitetspolitik än kulturpolitik. Också för denna diskussion ger Kulturens nya vägar ett rikt material.