Den 22 juli 2011 var Ali Esbati på Utøya för att hålla en föreläsning på AUFs sommarläger. Han blev en av dem som överlevde terrorattacken mot Anders Behring Breivik. Boken berättar i detalj de dramatiska händelser som visade sig bli den blodigaste terroristattacken i nordisk historia sedan andra världskriget. Terrorattacken var en avsiktlig politisk handling, grundad i en högerextrem ideologi som existerade före attacken och som också lever vidare efter det att gärningsmannen och fängslats. Det är i sig ett uttryck för en större rörelse som påverkar hela det politiska landskapet i västvärlden. 

Boken är en politisk berättelse med en personlig ton. Den berör förändringarna i debattklimatet, tendenser till avhumanisering i frågor om invandring och integration, och reflekterar över den sociala betydelsen av dessa. Genom att väva samman händelserna på Utøya med Alis personliga berättelse, samt reflektioner över tiden vi lever i tio år senare, är boken ett bidrag både till att komma ihåg och att kollektivt behandla tragedin den 22 juli.