Det började med att jag av barn i min närhet blev tillsagd att läsa olika böcker. Jag gjorde så och vi pratade om berättelserna. Ibland hade jag inte fattat någonting, jag var alldeles för korkad eller vuxen för att förstå. Jag frågade vad det var som läsaren upplevt och tänkt kring boken, och det som berättades har jag skrivit ner, återberättat, reflekterat över: Varför läser de här barnen, vad är det som de säger om sin läsning och om litteraturen? Varför är den viktig för dem? Läsarna som här berättar befinner sig i tioårsåldern och upp till den allra första tiden efter tonåren.

Kanske går det att förstå hur fler lockas till läsning genom att ta reda på vad de här läsarna upplever. Svaren är inte enkla och de kommer inte direkt. De föds först efter att vi mött många berättelser såsom Alice i underlandet, Mördarens apa, Marvels serier, Percy Jackson och Eva Lindströms bilderböcker. Men också Mikaels märkvärdiga resa, Gengångaren och Det magiska slottet är betydelsefulla.

Genom att säga saker om dem formuleras även större tankar om läsningens betydelse. Bäst är när det handlar om det mänskliga , säger en läsare och visar på hur temat leder till att vi pratar om hur det är att vara människa. Och en annan säger att i fantasy är det egentligen inte det magiska som drabbar, utan de tillfällen då magin leder fram till det igenkännbara, till det man själv varit med om. Den här boken visar vad man lär sig genom att samtala om litteratur och läsning med barn och ungdomar.

Martin Hellström är en läsare som undervisar om barnlitteratur och skriver om den, i krönikor och recensioner i Dagens Nyheter och i böcker såsom Mariagripelikt, om Maria Gripe, och Pippi på scen, om Astrid Lindgrens dramatiseringar. Carlsson Bokförlag har tidigare gett ut Förpackningens förvandlingar som skildrar lek och konsumtion i bilderboken. Teaterns lek intresserar också vilket ses i en kommande bok om Barnbiblioteket Sagas pjäser och i hans arbete med barn och ungdomar som spelar teater.