Under 1960- och 70-talen skedde en dramatisk ökning av den kvinnliga arbetskraften på den svenska arbetsmarknaden. En viktig drivkraft i utvecklingen och omdanandet av familj och arbetsliv var den statliga arbetsmarknadspolitiken. Hemmafruarna skulle aktiveras , ta anställning och den manliga försörjarmodellen skulle fasas ut. Men hur gick det till när kvinnorna skulle lockas till förvärvsarbete istället för hemarbete? Vilka metoder och argument användes för att åstadkomma förändringen, och vilka konsekvenser fick skiftet för tidigare familjeformer? Det är några av de frågor som Åsa Lundqvist lyfter i Livet är för dyrbart för att dammas bort.

Särskilt Arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag, mål och visioner fångar intresset hos författaren, liksom de omskolnings- och fortbildningskurser som sjösattes under perioden. Hennes studie belyser även tidens djärva opinionsbildande kampanjer vars yttersta mål var att påverka och förändra befolkningens attityder till den traditionella kärnfamiljen. En viktig roll i marknadsföringen hade den så kallade aktiveringsinspektören som skulle förmå kvinnor att ta steget in i arbetslivet. Åsa Lundqvist blickar också framåt och resonerar kring hur erfarenheterna har påverkat dagens arbetsmarknad.