Nu tittar jag mig alltid över axeln, sa en av de ungdomar som intervjuats med anledning av denna kartläggning av ungdomsrånen i Sverige. Han blev rånad en kväll av två maskerade ungdomar i närheten av skolan, och i rapporten delar han och andra ungdomar med sig av sina erfarenheter - både de som dömts för rån och de som blivit utsatta för rån. I rapporten redovisas också ungdomsrånens karaktär utifrån en genomgång av drygt 900 förundersökningar för perioden 2015–2019. Rapporten omfattar redovisningar av exempelvis:

• vanliga rånbyten
• tillvägagångssätt
• relationen mellan misstänkta gärningspersoner och de brottsutsatta
• förekomsten av vapen, uttalade hot och våld.

För första gången har Brå även tittat på förekomsten av maktutövning och förnedringsinslag i samband med rån. Brå har också särskilt studerat rånen bland misstänkta flickor, vilka delvis skiljer sig från rån där enbart pojkar är misstänkta. Enligt både statistiken över anmälda rån och ungdomars självrapporterade utsatthet för rån, har ungdomsrånen ökat i Sverige under senare år. För att brottsförebyggande aktörer ska kunna sätta in rätt åtgärder mot den här typen av kriminalitet behövs kunskap.

KOMMER FRÅN TRYCK I SLUTET AV DECEMBER.