Hur tog man emot dessa och fanns det en vilja hos befolkningen att ställa upp och göra en insats för dem som behövde hjälp? Göteborg var genom sitt läge och sin historia starkt påverkat av USA och Storbritannien både vad gällde livsstil och värderingar. Fanns det kanske en motsättning mellan hur regeringen agerade och hur företrädarna för Göteborgs näringsliv, organisationer och myndigheter såg på situationen? Hur agerade i så fall statsmakten för att få rättning i ledet?    Studien är indelad i tolv avsnitt som ger olika perspektiv på Göteborg under kriget. Avsnitten ett och två tar upp det militära och civila försvaret samt de frivilliga insatserna. I avsnitt tre beskrivs följderna av Skagerackspärren medan det fjärde tar upp tryckfrihetens begränsningar under krigsåren. Det femte beskriver hur underrättelsetjänsten och säkerhetspolisen agerade i Göteborgsområdet. Avsnitten sex till nio redovisar den spionageverksamhet som stormakterna riktade mot hamnen, varven, SKF och permittenttågtrafiken. Det tionde avsnittet beskriver de många hjälpkommittéer som bildades i staden och det elfte tar upp utväxlingen i Göteborg av krigsfångar från de stridande länderna. Det sista avsnittet belyser de stora publika arrangemangen i staden. Boken avslutas med ett resonemang kring vikten av att se ett lands historia även ur ett lokalt perspektiv. Utanför huvudstaden ser ofta verkligheten annorlunda ut. Studien bygger på arkivmaterial, tidningsartiklar, forskningslitteratur samt memoarer som alla bidrar med olika aspekter på staden.