Med den nya boken, Allt tar vägen, och de 25 tidigare diktsamling firar Bengt Berg i år 50-årsjubileum som författare. Han debuterade 1974 med Där drömmen slutar och sedan dess har han förutom poesin publicerat barnböcker, betraktelser, essäer, konstböcker och reseskildringar. Dikterna i en avdelning i den nya boken skulle kunna skulle kunna kallas experiment i enkelhet i sin ordknapphet. Medan andra är mera fritt flödande registreringar av den nordvärmländska miljö som Bengt Berg lever och rör sig i. Vardagliga tankar och känslor blandas tämligen fritt och friskt med mera livsfilosofiska resonemang eller reaktioner på de händelser som äger rum i samhället och runtom i världen. Mot en allvarsmättad fond kan humorns och infallens gnistor avteckna sig. En svit texter bygger på kopplingen till fotografier av både äldre och nyare datum medan en annan avdelning består av dikter som tillägnas andra poeter och författare som genom åren inneburit både djup vänskap och stor energiförmedling. 

Allt tar vägen slutar med ett vackert citat av Arundhati Roy, fyra rader som hjälper oss att möta nästa dag också i mörka tider:                                 

Kom ihåg detta: Vi är många och de är få.                                 
De behöver oss mer än vad vi behöver dem.                                 
En annan värld är inte bara möjlig, hon är på väg.                                 
I en stilla dag kan jag höra henne andas.      

Om Bengt Berg: Flera böcker är skapade i samarbete med olika konstnärer: Lars Lerin, Karin Broos, Staffan Jofjell, Leif Nelson, Jörgen Zetterquist, Stig Olson, Kerstin Högstrand Nilsson, Horst Tuuloskorpi, Madhu Kaparath, filmaren Anders Berg och på senare år med min mobilkamera.