Fanns det en privat konstmarknad i Göteborg på 1600-talet och 1700-talets början? Var privatpersoner under äldre tid intresserade av kultur och fanns det stadsbor som samlade på konst, litteratur och musikinstrument? Fanns det privata konstsamlingar i Göteborg och vilka motiv hade de i så fall? Hur såg stadsmiljön och den intellektuella miljön ut i stapelstaden Göteborgmed dess direkthandel på utlandet? Från1663–1705 är 106 bouppteckningar bevarade i Göteborg med 46 konstsamlingar i privat ägo. Sammanlagt har minst 612 konstverk av olika slag belagts bland annat Conterfejer porträtt och Schillerier med olika motiv. Den i särklass största konstsamlingen på 1700-talets mitt tillhörde konstnärsfamiljen Johann II Ross med tysk invandrarbakgrund, som ägnas en biografi och en tidslinje 1655–1797. Bokens slutkapitel har rubriken ”En levande konstverkstad i 1740-talets Göteborg”, där Björn Fredlund, Thomas Petéus och Christina Dalhede berättar om inredning i hemmet, verkstadens innehåll, målningsteknik, pigment, utbildning av lärogossar och gesäller i verkstaden, samt dottern Maria Ross-Carowskys uppdrag 1753: att förgylla Masreliez rokokoänglar i Domkyrkan. Johann II Ross’ självporträtt från 1727 pryder framsidan av antologin och på baksidan syns Välkommans hängplåt som åldermannen Ross målat. ”Undersökningen är genomförd med mön­­­stergill akribi, och Christina Dalhede doku­menterar förhållanden och sammanhang, som tidigare forskning endast delvis kunnat belägga, samtidigt som hennes forskning tillför mycken ny kunskap.” Hans-Olof Boström Prof. em. i konstvetenskap ”Läsaren får en ovanlig möjlighet att komma nära inpå det tidiga Göteborg och boken bidrar till ny kunskap inom både konst­vetenskap, ekonomisk historia, stadshistoria och personhistoria.” Patrik Steorn Chef för Göteborgs Konstmuseum Docent i konstvetenskap