För 500 år sedan var bostadsbristen i Stockholm omfattande. I jämförelse med dagens befolkningsmängd var invånarantalet i Gamla stan dubbelt så stort. Trots att Stockholm ofta hemsöktes av pestepidemier, som skördade många människoliv, fylldes staden snabbt med nya invånare. Stockholm befann sig nämligen i en expansionsfas och drog till sig många nya hantverkare och köpmän. Den enda möjligheten för de nyinflyttade att få en bostad var att gifta sig med en borgarkvinna. Genom giftermålet hamnade kvinnan i en unik rättslig position, som tillät henne att bedriva affärer och förfoga över hushållets fasta och lösa egendom. I sin studie undersöker författaren dynamiken mellan handelsprivilegier, arvssystem och bostadssituation. I fokus för undersökningen står frågan om den medeltida svenska stadsrättens strikta regler om rätten till fast egendom. Författaren ägnar särskilt intresse åt att studera kvinnornas möjligheter att äga och förvalta fast egendom. Gabriela Bjarne Larsson är docent i historia vid Stockholms universitet.