Boken om Dan Andersson är skriven som ett personligt brev till en vän, en osynlig vän vars närvaro författaren ofta känt sedan tonåren. I förordet skriver författaren: «Mycket tyder på, att vi idag har genomskådat materialismens och konsumismens tomhet. Många balanserar på den smala spången över meningslöshetens mörka djup. Många lever med frågan - Var detta allt?» En politiker skrev: «en existentiell tomhet har idag ockuperat folksjälen». Många söker idag efter andlighet och få kan som Dan Andersson möta detta behov». Var Dan Andersson kristen? Ja, kristna har ofta velat göra honom kristen, ateisterna har velat göra honom till ateist, agnostikerna har velat göra honom till agnostiker. Dan gjorde många andliga utflykter men kom ofta tillbaka till «fars Gud». Därför är det fruktlöst, att försöka placera in Dan Andersson i någon andlig fålla. Sanningen kommer nog de närmast, som kallar Dan Andersson för mystiker och sökare, och som sådan har han mycket att ge till andliga sökare i vår egen tid. Larseric Nyberg seglande under tonåren till sjöss, precis som Jungman Jansson. Han utbildade sig sedan till socionom och vidareutbildade sig till präst. Larseric Nyberg har sedan början på 1960-talet varit fångad av Dan Anderssons författarskap och livsöde. Särskilt har han fördjupat sig i den andliga dimensionen, vilken utgör den röda tråden i boken.