Två familjers förflutna vävs ihop. Ond bråd död blir oundviklig och kaoset känns vanmäktigt. Det är kanske som de säger: att det vilar en förbannelse över krigsguldet. Jag höll henne och försökte låta bli att andas in hennes väsen. Hon fick inte bli en del av mig igen. Mina fingrar trasslade insig i hennes askblonda hår utan att hon märkte det. ”Ingela, vad hände …?” Jag viskade fram de magiska orden som kunde öppna en djävulsk avgrund mellan oss. Eller skulle hennes ord förena oss i en pakt? Jag var äcklad av båda tankarna. Gick jag in i dödens hus och öppnade dörr efter dörr mot allt värre sanningar? Vilken dörr fick jag absolut inte öppna? Vilken dörr ledde härifrån? Jag skulle aldrig ha åkt till Karlshamn.