I en rad essäer om människans förhållande till naturen, religionen och vetenskapen, med utgångspunkt i det egna ordet ”synvända”, tar Elisabet Hermodsson här upp sin gamla kamp för livsvärdena. Människan med behov av ett skapande andligt liv måste erkännas.

Frågor om patriarkala kvinnobilder, kvinnoroller och kvinnohistoria behandlas, från brevväxlingen mellan Elin Wägner och Emilia Fogelklou till läsningen av Orestien, med ”det tillåtna modermordet”. Möten med Harry Martinson och Simone Weil, tillsammans med naturlyriska betraktelser, avslutar boken.

Synvända idag är en uppföljning och vidareutveckling av tankar och frågeställningar från författarens tidigare personligt-filosofiska essäistik: Rit och revolution 1968, Synvända 1975, Ord i kvinnotid 1979 samt … där världen blir till 2000.

Elisabet Hermodsson är en av våra mest egensinniga författare /…/ hennes mångsidighet gör henne svårplacerad: hon är poet, prosaist, essäist, bildkonstnär, visdiktare och -sångare – allt på samma höga nivå.

Tom Hedlund, Svenska Dagbladet …explosiv idékraft, väsentlig livsproblematik, en uttrycksförmåga som gör tankelinjerna nya och spännande. Om Rit och revolution, Kurt Aspelin, Aftonbladet 1969