Stäng dina ögon, vänd bort din blick från dagens ljus, och du skall möta mig. Bakom skymningen väntar ditt sanna jag på att upptäckas, din egen kraft på att väckas till liv.

Det är i skuggan du blir till, i livmoderns mörker som du skapas. Trots all din glädje i strålande sol så står sanningen likväl klar, ljus syns bäst i mörker.
- Gudinnans Bok

– Jag tänker inte böja mig för dig! viskar hon hest och rycker till när två isblå ljuspunkter tänds framför henne, i jämnhöjd med hennes egna ögon. – Du lyder mig! Du är mitt redskap! Jag är din härskarinna!
Gudinnans röst, frostig som den kallaste vinter träffar henne som en snärtande örfil. Darrande möter Artemis hennes blick, gudinnans magnifika gestalt strålar av gudomlig vrede mot henne. Hennes uppenbarelse är knappt mer än ett par otydliga konturer och ett par brinnande blå ögon. Med hjärtat i halsgropen snurrar Artemis runt och flyr ifrån platsen och gudinnans heliga vrede. – Om detta är ditt val, var då beredd att ta konsekvenserna av ditt handlande! dånar Cerridwens mäktiga stämma bakom henne. Flämtande och snubblande korsar Artemis vägen, undgår knappt att träffas av en förbiilande röd Volvo innan hon lämnar gatlyktornas bleka ljussken och dyker in i parkträdens mörka skuggor.