I spåren av en allt starkare högerkonservativ rörelse som på olika vis försöker hämta politisk kraft från den svenska folkhemsideologin finns det en påkallad nödvändighet att vända uppmärksamheten till det Svenska Folkhemmet men också på ideologiers alldaglighet. Hur ideologiskt innehåll kommuniceras genom såväl språk och berättande som formgivning och estetik i vår livsmiljö. Genom materialet i antologin, som rör sig mellan bildkonst, litterär gestaltning och formgivning, kartläggs några av de noder i det svenska folkhemmet som möjliggjorde/gör för vissa att röra sig hemtamt medan andra förfrämligades/as. I jag vet hur folkhemmet luktar synas såväl de ljusa rummen som de mörka hörnen i det svenska folkhemmet. Här återfinns berättelser och betraktelser som rör sig mellan det dolda och det unkna, mellan doftande ängar och ljusa rum. Det hemtama, det främmande, de utstötta och de lyckliga. En möter ett folkhemssverige som inte förklaras, utan som erfarits av oss, av våra mammor och pappor och deras mammor och pappor. Erfarenheter som satt spår i våra kroppar. Förnimmelser av de lukter och dofter som spreds i hemmen och hemmens rum, som satt sig i böckernas pappersomslag, i de envist skurade golven, i de trötta dukarna och i de oupplysta vrårna. Hur luktar ett hem? Ett folk-hem. Folkets hem. Doftproven är hämtade från såväl mörka hörn och blanka bänkskivor som doftande ängar och stinkande dypölar. Innehåll: Tina Carlsson: Förord, Petra Hultman: Det statliga utredningstrycket (i urval), Tina Carlsson: Far ror, Kalle Brolin: "Galizier" - Om östeuropeiska migrantarbetare på skånska sockerbetsfält, så som de skildras i skönlitteraturen, Kalle Brolin: Isolator, Rikard Heberling: Bröderna Lagerström: folkhemmets typografi, Ingela Johansson: När världen öppnade sig för barnen, Maryam Fanni: Längtan tillbaka till framtiden - en kommentar om bokens form