I ekande presskonferenser talas det om ansvar och medborgarskap. Mitt i detta politiska landskap finns min tysta berättelse. Sedan 1973 har jag kallat Sverige mitt hem, genomgått utbildning, militärtjänst och arbetat outtröttligt. Jag har bidragit till samhället, betalat skatt och levt efter svenska värderingar.
En dag förändrades allt när myndigheterna tog mina älskade pojkar ifrån mig. Min fru, efter 20 års äktenskap, förkastade vårt heliga förbund som gårdagens nyheter. Den hjärtskärande smärtan av att inte kunna se mina pojkar växa upp var fullständigt nedbrytande. Denna förödande verklighet blev min hårda sanning. Genom sorg och motståndskraft, ifrågasatte jag min identitet, mitt arv och konfronterade mina innersta demoner. Under min depression började tjuvar plundra mina tillgångar som hungriga vargar tillsammans med drevet från myndigheterna. Döden var nära flera gånger och tog mitt mått. I det tysta började en pappas kostym sys.
Följ även med på en glädjande resa genom 70-, 80- och 90-talets Sverige, där drömmar vävs samman med film, musik och IT-utveckling.