August lever ett inrutat liv med katten Berit, i sitt hus långt inne i skogen. Varje morgon vaknar han av brevbärarens oväsen, skriker, förbannar eldklotet, äter sin sura mjölk med flingor Alla dagar är likadana, det är som att han lever om samma dag hela tiden men varför gör han det? Något skakar plötsligt om Augusts vardagsmönster och han tvingas i en annan riktning. Ett alldeles speciellt oläst brev och ett oväntat besök vänder världen upp och ner. Dessutom dyker minnet från ett annat liv, innan ensamheten, upp. Kanske kan han hitta tillbaka dit?

Den här berättelsen ger kanske lite mod att våga släppa taget om sorg och det invanda och bekväma eller det oönskade. Att våga ta klivet och göra förändringar, göra det du känner att du måste fast det är jobbigt. Leva livet levande! Det kanske till och med blir fantastiskt?