Hildur och Elsa fortsätter sin intensiva brevväxling. Men Mannes längtan till sydligare trakter blir allt starkare, och på vinst och förlust köper Manne en kraftstation i Tidaholm. Det visar sig dock att anläggningen i Gamla Falmark är svårsåld, men så en dag när Sverige firar freden får familjen Lundström ytterligare en anledning att fira. Pappren av försäljningen av Gamla Falmark skrivs på och flytten hundra mil söderut blir definitiv.

Flytten till Tidaholm och upprustningen av kraftverket tar mycket av Elsas tid men ett brev då och då till sin kära mor hinner hon alltid med. Hildur hinner skriva desto mer, om bröllop, nya barnbarn och allt som händer i Stockholm.

Liksom krigsåren präglas av återhållsamhet gör freden handeln något hysterisk när det sönderbombade Europa vill återhämta sig så fort som möjligt, något Hildur ser på nära håll i Stockholm. Fortfarande finns också ransoneringskorten som ständigt byts mellan mor och dotter. Det den ena har ont om har den andra gott om.

Hildurs längtan att få träffa sin dotter och barnbarnen är alltid stor och det blir många förslag på mer eller mindre genomförbara Stockholmsresor.

Det här är de vardagliga berättelserna under de sista skälvande åren av andra världskriget och de första stapplande fredsåren som följer.