För tiotalet år sedan angavs kravnivåer på luftflöden för olika verksamheter i ganska stor detaljeringsgrad och av ett flertal myndigheter. Myndigheterna finns kvar men kraven är idag ofta så kallade funktionskrav, utan exakta siffror, som till exempel anger liter per sekund eller kubikmeter per timme. Idag gäller det för byggherren, projektören, förvaltaren, entreprenören, tillsynsmyndigheten, funktionskontrollanten med flera, att veta hur många liter per sekund och person som uppfyller ett funktionskrav i en föreskrift för en viss typ av verksamhet eller byggnad. En handbok som tolkar funktionskrav och som anger lämpliga luftflöden är Minimikrav på luftväxling: en tolkning av Boverkets byggregler, Arbets¬miljöverkets föreskrifter, Folkhälsomyndighetens allmänna råd och andra dokument. Den gavs ut första gången 1993 av Helge Enberg. Boken har spelat en stor roll i branschen genom åren och den rollen har växt i och med att detaljkrav från myndigheter övergått till övergripande funktionskrav i en allt snabbare takt. Boken anger omkring 500 luftflödesvärden för olika verksamheter, vilket är kärnan i publikationen. Den har till exempel använts i stor omfattning av VVS-konsulter och ventilationsentreprenörer för att dimensionera ventilationssystem och då uppfylla exempelvis de övergripande funktionskrav som anges i Boverkets byggregler, men också i andra myndigheters kravställande. Många fastig-hetsägare refererar till boken som ”sin beställarriktlinje för luftflöden”. Svensk Byggtjänst har nu tagit övertagit utgivningen av Minimikrav på luftväxling. Vår förhoppning är att vi kan utveckla boken till en fortsatt bred användning i branschen. Tabellerna har uppdaterats av Mats Östlund, som även skrivit ett inledande avsnitt om de samhällskrav som gäller för ventilation. Utgåva 12 av boken är till det mesta föranledd av att Arbetsmiljöverket sedan den 1 januari 2021 skärpt kraven på uteluftflöden för arbetsplatser då arbete pågår. Det nya minimikravet var tidigare en kommentar till kravet på uteluft.