Klaus Manns roman Mefisto utkom på tyska 1936, tre år efter att författaren lämnat Tyskland för exil i Holland och senare USA. Hans debutbok från 1925 hade då bränts på bål av nazisterna, och hans förre svåger, skådespelaren Gustaf Gründgens, som han en gång haft ett teaterkompani med, var Hermann Görings favorit och intendent för Preussisches Staatstheater i Berlin.
I romangestalten Hendrik Höfgens skepnad framstår den forne vännen som en beräknande karriärist: kameleontisk, skrupelfri och anpasslig, helt oförstående för frågor om ansvar och skuld; bara »en vanlig skådespelare «, med egna ord. I det större skådespel som Klaus Mann tecknar får hans rollprestation inte bara tragiska och demoniska utan också mänskligt futtiga dimensioner.