Vart är världen på väg? Tonsättaren Hugo Alfvén slog igenom på 1890-talet, i en tid när gamla sanningar utmanades av vetenskapliga genombrott, industrialisering, urbanisering och internationalisering, av religionskritik och ny filosofi, och av sociala och politiska massrörelser. På många sätt liknar den tiden vår egen.

Kan då symfonier och orkestermusik som Midsommarvaka ha något med allt detta att göra? Ja, menar Tobias Lund, som tolkar en rad av Alfvéns större verk som musik om världen och människans vanskliga plats i den. Starkast och uthålligast sjunger Alfvén om sinnlighetens, kärlekens och sexualitetens förmåga att hela en brusten värld, åtminstone tillfälligt.

Författaren visar också att Alfvéns musikskapande var intimt förbundet med internationella trender inom litteratur, bildkonst och livsåskådning, förmedlade av vänner som Ellen Key, Karl-Erik Forsslund, Alice Nordin, Verner von Heidenstam och Carl Milles.

Speltoken Hugo Alfvén och rosens klang gör inte bara klart att Alfvéns musik är långt mera komplex och innehållsrik än vad man ofta har antagit, utan öppnar också ett nytt, musikhistoriskt perspektiv på ett avgörande skede i Sveriges moderna historia.

Tobias Lund är musikvetare verksam vid Lunds universitet, musik- och operakritiker, författare och föreläsare. Speltoken är hans tredje bok, efter doktorsavhandlingen om Franz Schuberts tidiga sånger (2009) och en bok om Eduard Tubin (2011) som han skrev tillsammans med tonsättarens son, Eino Tubin.