Andra världskriget rasade, men på Växjöfängelset utkämpade kvinnorna ett eget krig. Anstalten var på den tiden Sveriges enda kvinnofängelse, och hit kom kvinnor som dömts för fosterfördrivning, stöld, spioneri och lösdriveri. Boken skildrar deras liv där, och tillvarons kärna blir tydlig i deras brev, fyllda av längtan efter barnen, oro för hur maken klarar sig, sorg över vad de ställt till med och förhoppningar om att bli förlåtna.