Inspirerande, vackert och vemodigt från en av vår tids störstalandskapsarkitekterBrev från min trädgård är en bok om en trädgård som inte liknar någon annan trädgårdsbok.I femtiofyra brev till släkt, vänner, själsfränder och potentater i när ochfjärran - såväl i rum som i tid - berättar Sven-Ingvar Andersson, en av vår tids storaträdgårds- och landskapsarkitekter, om sin trädgård Marnas och vad andras verk ochtankar har betytt för den. För Agatha Christie förklarar han vad en bra trädgård ochen bra deckare har gemensamt: de många villospåren. Kung Bore får veta en del om deolyckor som han ställt till med. Åt barnbarnet Victor anförtror han sina framtidsplanerför den trädhydda som de har byggt gemensamt. Till Albrecht Dürer skriver han omaklejor och till Le Corbusier om cementgolvet vid sin utomhusduschplats.Det är spirituellt, roligt och djupt allvarligt. För Sven-Ingvar Andersson var trädgårdeningen hobby utan en plats där erfarenheter, kunnande, poesi, drömmar ochverklighet möttes. Han avled i juli 2007, 79 år gammal. Innan dess hade han hunnit blifärdig med sin bok.Brev från min trädgård är illustrerad med Sven-Ingvar Anderssons egna fotografieroch teckningar."Jag har hört att man kan dö av att dricka ett glas vatten, som det har stått en buketttsnödroppar i. Stämmer det? Man kunde ju provsmaka, men jag vill inte riskera att få enerfarenhet som gör alla andra erfarenheter oanvändbara. (...) Snödropparna på Marnaskommer lite varstans. Kan det vara sorkarna som släpar runt med lökarna men finnerdem för beska att äta? Får de kanske lite frön med sig också? Snödropparna kommeralltså lite varstans men finner sig tillrätta på bestämda platser, framför allt i närheten avligusterhäckarna. Där känner de sig trygga."(Sven-Ingvar Andersson skriver till journalisten Lotte Möller)