Efteråt.

De var lyckliga, Hanna och Mårten. Barnen, de var ett liv.         

Genom närtid, nutid och dåtid försöker Hanna förstå.           
Vad är det hon försöker förstå? Trohet, godtrogenhet, otrohet. Klass. Obalans, jämvikt. Ilska, kyla, irritation. Förlåtelse, hämnd eller likgiltighet. Förälskelse, slentrian. Passion, vänskap. Fördömande, acceptans. Vårdslöshet, omtänksamhet. Ointresse, bekräftelse. Söndring, försoning.         
Hon har en teori: om topparna i början var höga, många och långa; då byggs ett lyckokapital. Men hon vet inte om det räcker för att reparera äktenskapet.