Gripande skildring av Ukrainas 1900-tals historia sedd genom en familjehistoria som bär ett mysterium i sitt hjärta. Journalisten Victoria Belim återvänder till krigets Ukraina 2014 på jakt efter en familjehemlighet som bevarats generationer.

Hur kommer det sig att onkel Nikodims mystiska försvinnande under 1930-talet fortfarande är höljt i dunkel? Hur är det möjligt att hans livshistoria är tabubelagd än idag, ett helt sekel senare?

Det är sällan en personlig memoar kan läses som en detektivhistoria. Röda sirener lyckas kombinera en fascinerande berättelse med en gåta som är svår att släppa. Vi följer Victorias ukrainska resa på jakt efter svar om Nikodims försvinnande och nya frågor blir bara fler och fler.

Och på vägen är vi med om oförglömliga och färgstarka möten med det gästvänliga, humoristiska och jordnära ukrainska folket.

“Ju mera Asya och Sergiy begravde sina historier, desto tyngre blev dem att bära”, sa jag och Valentina nickade.”

“Jag trodde att om smärtsamma historier hamnar i stora svarta hål då kan trauman bli osynliga. Men jag hade fel. Gravitationen runt allt det svåra blir så stark att den slukar allt som kommer i dess närhet.”

Victoria Belim har länge studerat den post-sovjetiska politiken. Hon insåg att om att det kunde bli svårt att lösa gamla mysterier mitt under ett pågående krig. Men hon hade inte anat att det starkaste motståndet skulle komma från hennes egen mormor Valentina, som rätt och slätt förbjöd henne att rota i det förflutna. Valentina tyckte att Ukraina med rätt kunde kallas för ett “blodland”. Må vara att KGB i Poltava har försvunnit för länge sedan, men "Rooster Trap", som deras huvudkontor kallats, fick fortfarande Valentina att rysa. Och det av goda skäl, som Victoria snart själv skulle upptäcka. Victoria Belim insåg att hon var tvungen att gräva efter sanningen ur landets blodiga historia. Även om det innebar att sätta sig på kollisionskurs med sin egen mormor - och med resten av familjen.