Vasaloppets själ, det magiska, mytiska och historiska, genom nittio ögonpar.

2022 firar Vasaloppet 100 år. Närmare 600 000 personer har sedan det första Vasaloppet åkt skidor från Sälen till Mora. Resan är sig aldrig lik. Ibland utsätts de åkande för vattenfyllda stråk, iskanor och spösnö i bitande sydostvind. Men de kan också få uppleva soluppgång på myrarna, räls och vind i ryggen.

Vad ska man tänka på före, under och efter loppet för att nå sitt mål och för att få ut så mycket som möjligt av upplevelsen? Kan man bunkra sömn och är det viktigt att bygga upp sin mentala kondition? Hur ska man egentligen förbereda sig timmarna före start den första söndagen i mars? Är det sant att man kan trycka i sig trettiofem bullar under ett lopp för att minska energiförlusten? Varför talas det så tyst om Vasaloppsblues och hur hanterar man alla känslorna efter loppet?

I Vasaloppet 90 Kvinnor och Män i fäders spår fångas det klassiska loppets själ, det magiska, mytiska och historiska, genom lika många ögonpar. Boken beskriver ett tvärsnitt av Vasaloppet, från blåbär till elitledsåkare, från kvinnorna som slogs för sina rättigheter på sextiotalet till dagens långloppssuveräner; från tältsovare, prylnördar och stakfantaster till repdragare, brytbusschaufförer och chefen för bajamajorna vid startgärdet. Det är en bok som förklarar varför så många älskar Vasaloppet, men också ett inspirationslexikon med tips och knep. Den handlar om nittio skidåkande kvinnor och män, och om nittio världsberömda kilometer.  

HENRIK LENNGREN är frilansjournalist, Norrköpingsbo och Vasalöpare sedan 2009. Han har upplevt en närmast omätbar tacksamhet över att få en apelsinklyfta i Läde och fått en heja-kram av sina döttrar i Evertsberg. Han har fallit ihop av utmattning vid målgång och gråtit av stolthet i duschen. Och så har han, till tonerna av Vasaloppshymnen, gått hand i hand med sin fru och förnyat äktenskapslöften i Mora kyrka.