Miranda vet att hennes namn betyder att hon är något att beundra, men hon har märkvärdigt svårt att tycka om sig själv. Hon pluggarbeteendevetenskap, har nästan ihop det med Cykelkillen, som visar sig hetaIsak, och betraktar Adrian i smyg, kurskamrat och manlig huldra frånVästernorrland. Miranda är dålig på att vara ung, hon är vårdslös både med sinaegna känslor och andras, diskar helst inte, utan staplar tallrikarna i badkaretistället, och har ett visst behov av att förlora sig i kemiska rus ibland, gåupp i musiken och glömma sig själv.

I Isabelle Bervenius Eskalera blir den klassiska historien om ungdomlig kärlek en skarp och vibrerande upplevelse, lika mättad av ensamsorg som av avväpnande humor. Det är en berättelse om hur känslor långsamteskalerar och leder till både sexuell utsatthet och en stark längtan efter attfå tillhöra och höra ihop. En stegring som kan vara förvånansvärt liksjälvutplåning.

Isabelle Bervenius är en ny, stark röst i svensk prosa, med en stil som är lika träffsäker avsett vad gäller tonfall och jargong somensamhetens inre röst.