Mitt i natten knackade det på dörren, Antonia som väntade en annan, trodde hon visste vem det var. Men utanför stod en främling. -Vem är du? frågade hon den mörka skuggan av en man. -Jag har en hälsning från en som kallade dig Antonetta, svarade han. Antonia kände det som om marken försvann under hennes fötter - inte detta, inte nu... På andra sidan staden satt Raija och kände att något var galet med hennes väninna, fruktansvärt galet. Men vad var det som hade hänt, och hur kunde Raija hjälpa henne?