I framställningen undersöks vilka slags historiska, sociala, ekonomiska, politiska etc. omständigheter som är notoriska och vilken betydelse de har i rättstillämpningen. Notorieteten utgör vidare en ingång till ett studium av processrättens stora mängd principer och faktaindelningar och till en undersökning av common sense resonemang och s.k. stereotyping. I samband härmed analyseras den juridiska slutledningen; de normer och premisser som ligger till grund för subsumtion och subordination, m.a.o. behandlas rättstillämpningens logik. Frågan vad som hör till domstolens maktsfär och vad som hör till parternas maktsfär återspeglas bl.a. i vem som bör vara ansvarig för presentationen av processmaterialet och de premisser som ligger till grund för domslutet. Denna maktfråga, liksom vissa illusioner om maktfördelningen mellan rätten och parterna, utgör ett genomgående tema i boken. Eftersom notoriska omständigheter inte omfattas av den kontradiktoriska principen innehåller ungefär hälften av boken ett studium av varför vissa fakta faller utanför denna grundsats. I detta sammanhang visas vidare bl.a. att grundsatserna om kontradiktion och kommunikation i de indispositiva målen och brottmålen utgör ett slags substitut till åberopsbördan. Boken innehåller också en förklaringsmodell till varför det inte är möjligt att göra en bestämd gränsdragning mellan de olika slags fakta som ingår i juridiska slutledningar; rättsfakta, bevisfakta, rättstillämpningsfakta etc. Den teoriram som presenteras i detta avseende gör anspråk på att ge en rättsvetenskaplig förklaring till denna ofta återkommande processuella fråga.