Trettioåriga kriget var i praktiken ett världskrig. Det var inte enbart i Europa som kriget utkämpades. Via kolonier och förbund kom också områden och länder utanför vår egen kontinent att bli inblandade.

Till största delen var kriget dock en europeisk angelägenhet, och ett europeiska trauma. För Sveriges del innebar framgångarna på slagfältet och vid förhandlingsbordet ­ att landets dominerande ställning i norr befästes och att stormaktsbygget kunde fortgå.

Trettioåriga kriget brukar beskrivas som ett krig mellan religioner mellan protestanter och katoliker. Så var det också, men bara till viss del. Lika betydande var de olika härskarnas ambitioner och behov av allierade i sina personliga strävanden. Så fann exempelvis Gustav II Adolf och Sverige en allierad i det katolska Frankrike och Ludvig XIII.

Berättelsen om denna störa drabbning har av naturliga skäl ofta varit berättelsen om knektar och fältslag och inte minst om hjältekonungen Gustav. Men kriget påverkade många fler än så, civilsamhället och de områden där kraftmätningen drog fram drabbades hårt. Byar, ja ibland hela landsändar ödelades, farsoter drog fram och dödade många av dem som ändå lyckats komma undan soldaternas övergrepp.

Om allt detta berättar Dick Harrison i sin bok Trettioåriga kriget. Boken är en översiktlig introduktion till hela krigets förlopp, från dess upprinnelse till dess slut. Ett slut som nåddes till stor del tack vare att ett nytt diplomatiskt system arbetades fram ett system som fortfarande utgör grund i världens diplomatiska arbetssätt. Harrison ger oss en inblick i olika personöden, det är inte enbart kungar, fältherrar och stora skeenden som skildras. Detta krig som kom att forma det moderna Europa påverkade ju också den enskilde människan och små skeenden, berättelser som här får komma till tals.

En lättgripbar översikt över hela trettioåriga kriget, inklusive efterspelet, vars historia ofta faller bort

Trettioåriga kriget är en övergripande men ändå ingående och insatt berättelse som med Dick Harrisons tillgängliga berättarstil tydliggör krigets utveckling från dess början till dess slutförande och diplomatiska efterspel.

Boken är uppdelad i sjutton kapitel vilka, kronologiskt indelade, leder läsaren framåt i berättelsen såväl som i krigets fortskridande och politiska nyckelpunkter.