Liv är handikappad och hennes värld är trist och glädjelös. Hennes mor försöker göra livet lättare för henne, men modern är själv en ensam och krossad människa, en individualist, som gått sina egna vägar eller som snarare blivit lämnad åt sitt öde utan att egentligen tänka över sin situation.I sex veckor under kallaste vinter sitter hon i ett hus i Sverige tillsammans med Liv och konstaterar, att hon inte passar i detta luftsträck, där «människors tankar tycks, liksom vattnet, frysa till is». (René Descartes)