I min mors gömmor hittade jag en dag en liten packe med gamla brev. De var omsorgsfullt omknutna med ett rött sidenband. Breven hade min mormor Elsa fått i sin ungdom under första världskriget och åren närmast efter. När jag läst breven flera gånger upptäckte jag att det gick att läsa mellan raderna. Snart kunde jag känna brevens människor komma mig till mötes, framsprungna ur historien. En aning om arbetarens, statarens och torparens vardagsliv drog förbi som en stilla fläkt. Vingåker är hembygden där Elsas mor Jenny dog därhemma i soffan omgiven av sina närmaste. Här kläddes Elsa som gravid 18-åring till brud i den svarta och vita brudklänningen och den sedvanliga myrtenkronan framför pigtittaren. Inne i torpets kammarsoffa kom Evas mormor Viola till världen en kall januarikväll under dramatiska förhållanden. Detta är bara några av de händelser som jag, Ing-Mari, berättar om i den här boken.