För några decennier sedan fanns det i huvudsak två sorters böcker om retorik. Den ena vilade tungt i den akademiska traditionens tolkning av de antika texterna. Den andra kategorin handlade i princip om hur den ovane skulle hålla ett tal till bröllopsparet eller 50-åringen. Idag existerar fortfarande dessa kategorier, men de har fått sällskap av en närmast oöverskådlig mängd varianter och underkategorier. Denna utveckling har följt av att vårt moderna samhälle är mycket mer mångfacetterat, och att retoriken som infallsvinkel är mer aktuell och fräsch än någonsin. Presentationen inför styrgruppen, bostadsrättsföreningen och de projektansvariga - samt en mängd liknande situationer, har för de flesta människor en betydligt större aktualitet än middagstalet till jubilaren. Det moderna arbetslivet ett par decennier in i 2000-talet är sådant att vi har stor nytta av lite grundläggande kunskaper om retorik. Vi utsätts också dagligen och stundligen för budskap, allt från reklambilder till meddelanden från försäkringskassan, som allesammans utformats av personer med lite eller mycket kunskap om retorik. Men det är retorik i någon mening som man använder sig av, retorik som vi alla har nytta av att veta mer om. Aristoteles kanske viktigaste poäng med boken Retoriken, som nu har runt 2300 år på nacken, är fascinerande aktuell: Tänk först, tala sedan. Denna utgångspunkt är mycket viktigare än att pladdra på och svänga sig med tidens klyschor. I vart fall om man ska få ut ett budskap - och det är den insikten som Retorik Idag bygger på.