En ung man återvänder till Gotland där han har vuxit upp. Han ska begrava sin mamma som ensam och utblottad tagit livet av sig. Det sista hon gjorde var att mot sin vilja sälja den älskade familjegården på Fårö till en fastlänning.

Efter begravningen reser han till huset med sin barndomsvän Jonas. Överallt finns minnena från förr: somrarna på ön, tonårens jakt på spänning, plågoandarna, de nära banden till mamman. På väggarna hänger morfaderns tavlor kvar i kronologisk ordning. Och i lådor och kartonger ligger spåren av flera generationers liv samlade.

Men runt omkring är ingenting sig likt och tidigare välkända platser känns främmande. Träd har huggits ner för att skapa havsutsikt, stränder har privatiserats och lador har blivit trendiga affärer. Det är som kolonialism, tänker han: rika sommargäster har trängt undan de gamla öborna.

Om tre veckor kommer gården inte längre att vara hans. Allt måste rensas ut för att bereda plats för det nya. Medan dagarna går växer sorgen och vreden mot det som skett, både med mamman och med Fårö, och slutligen brister allting. Tillsammans med en manodepressiv flicka från granngården och en döende rättshaverist inleder han ett korståg för att återerövra det som en gång var. För att förena minnena med nuet.

Bara någon att straffa är en stark och mogen debut om en hämndfantasi som blir verklighet. Om en verklighet som blir allt vagare i konturerna tills den egna övertygelsen om det enda rätta skymmer allt.