Lars Göransson (19191994) var en av våra märkligaste novellister och en av de minst kända. Under tio års tid gav han ut tre volymer, tystnade och försvann bokstavligen ur sikte.
Göranssons miljö är Djurgården, Stockholms skärgård, Gotland. Han är en filosofisk resonör, makaber sagoförtäljare, sinnlig naturskildrare i ett gränsland mellan tonårsuppror och resignerad mognad. Hans personer seglar från vardagsrutinen ut i det okända och själsligt riskfyllda.
Denna volym innehåller novellsamlingen Sälla jaktmarker (1949), ett par berättelser ur Evrydike (1954), en självbiografisk novell och ett urval ur Fugatorium, en hittills opublicerad samling tankar och episoder. I den utförliga introduktionen till boken analyseras Göranssons förbisedda diktning och kartläggs bakgrunden till hans gåtfulla isoloering.
Introduktion, kommentarer och ordförklaringar av akademiledamoten Per Wästberg.