Målaren Ivan Augéli stod egensinnigt fri från institutionernas och konstmarknadens karriärkrav. Placerad inom den begränsade svenska konsthistoriens revir intar han en unik position som en outsider med erfarenheter som sträckte sig långt utöver det inhemskt näraliggande. Född i Sala år 1869 i äktenskapet mellan veterinären Johan Gabriel Agelii och Anna Kristina Nyberg gavs han förnamnen John Gustaf. Längre fram i livet skulle han stava sitt efternamn Augéli och använda sig av det ryskinspirerade förnamnet Ivan, vilket han senare bytte mot dopnamnet Gustaf. Som sitt yrke angav han titeln paintre-artiste. Men han kunde likaväl kalla sig anarkist, religionsfilosof, språkforskare, etnolog, konstteoretiker, skribent, resenär eller medlem av den sufiska shadhili-orden. Det livslopp som avslutades den 1 oktober 1917, då han i Barcelona blev överkörd av ett framrusande lokomotiv, var mer än ett ordinärt målarliv. Tillvaron som fri intellektuell innebar redan i sig ett risktagande, ytterligare komplicerat av hans stryktåliga egensinnighet och hans benägenhet till ständiga uppbrott. Hans intellektuella och emotionella bindningar till tidens radikala rörelser ställde till synes omutliga krav, för att inte tala om hans för många inopportuna religiösa sökande.