Vilhelm Moberg fann sig väl tillrätta i talarstolen. Genom att ställa sig framför en publik nådde han den på ett mera omedelbart sätt än annars och fick möjlighet till direktkontakt. För författaren som tillbringade många timmar i skrivarstugans avskildhet blev detta en betydelsefull kanal ut i samhället. Sannolikt tillskrev han det talade ordet rika möjligheter att påverka. Här möter vi honom i rollen som talare och föredragshållare, för första gången i en volym uteslutande ägnad åt det talade ordet. De flesta av manuskripten har aldrig tidigare publicerats. Här kan vi läsa hans tal vid Strindbergs grav den 14 maj 1937 och hans anförande i sedlighetsdebatten den 18 januari 1951. Som privatperson möter vi honom i talet Vid min syster Astrids grav i januari 1922, liksom i ett middagstal 1932 och vid Karl-Erik Kejnes bår den 3 januari 1961. Filmkonsten representeras av anförandet Ungdomen och filmen som han höll i Uppsala Studenters Filmstudio den 3 mars 1942. I försvars- och beredskapfrågor höll han bl.a. föredrag till mobiliserade svenska trupper i Norrbotten 414 januari 1940, tal på Svenska flaggans dag i Gävle 1944 samt anförandet Det obefriade Sverige i Tisdagsklubben den 26 februari 1946. Hans politiska tal omfattar bl.a. På frihetens grund den 12 oktober 1947 och Medborgaren och monopolradion i Riksdagshuset den 22 februari 1957. Om medborgarrätt och författarrätt handlade Inledningsanförande till diskussion i Studentföreningen Verdandi i Uppsala den 27 oktober 1953 samt tal på ett möte om Säpo, ABF-huset, Stockholm, 1 februari 1967. Republikanen Moberg klargjorde sina synpunkter vid ett anförande hos Studentföreningen Verdandi i Uppsala den 3 mars 1966.