Hur arbetar vi i projekt som förväntas överskrida kulturella, sociala och historiska gränser? Är det möjligt att över gränserna använda givna instruktioner så att till exempel uppdraget att göra en kravspecifikation tolkas lika av alla inblandade parter?

I denna uppsats tar författaren spjärn mot en egen erfarenhet från ett sådant gränsöverskridande projekt. Ett projekt som författaren misslyckades med. En starkt bidragande orsak till misslyckandet var de inblandade företagens oförmåga att hantera den bakomliggande språkfilosofiska problematiken. De hade varken kunskap eller verktyg för att överbrygga de språkliga klyftorna. Nödvändig reflektion och analys ersattes av företagens maktspråk; enskilda individer hölls ansvariga och misslyckandet definierades bort som en personfråga.

Erfarenheter blir inte med automatik kunskap, de måste reflekteras över.

Författaren visar ett antal sätt för att angripa kommunikationsproblem mellan personer som inte förstår varandra, men som heller inte förstår att de inte förstår. Det senare kan innebära att två parter tycker att något är entydigt, men gör olika tolkningar. Då uppstår ett problem. Ingen har gjort fel båda har gjort rätt, de har till och med (kanske) pratat ihop sig, men resultatet stämmer ändå inte med det förväntade.

Ett centralt begrepp är dialogen. Dialogen kan genom en organiserad form ge öppningar i problem som omfattar kulturella, sociala och historiska gränser. Angreppssätten visas via författare och filosofer som Witold Gombrowicz, Ludwik Fleck, Oscar Wilde, Joseph Conrad och Galileo Galilei.

Studien har sin bas och sitt ursprung i forskningsområdet Yrkeskunnande och teknologi vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm.

Gunnar Berg är civilingenjör i teknisk fysik. Han har lång erfarenhet av mjukvaru- och systemutveckling från bland annat försvarsindustrin. Han är nu verksam inom fordonsindustrin.