Det är praktiskt taget omöjligt att ventilera asyl- och invandrarpolitiken i Sverige utan att anklagelser för rasism och främlingsfientlighet genast är på plats. Detta trots att dessa frågor har en mycket destruktiv inverkan på vårt samhälle och vår ekonomi. Från staten och regeringshåll är det förståeligt nog en ytterst känslig fråga, eftersom invandringspolitiken helt enkelt är ett gigantiskt misslyckande. Inte undra på att man inte vill tala om vilka enorma belopp det hela har slukat och slukar, utan blandar bort korten och lägger locket på. Det är fullkomligt hårresande att folk som tagit sig hit skall kunna sitta under långa tider i flyktingförläggningar och annat boende runt om i landet utan att deras fall avgörs. Naturligtvis rasar underhållskostnaderna iväg okontrollerat så att stora samhällsresurser försvinner. De hade behövts inom sjukvård och äldrevård. Till Sverige lönar det sig att åka även om man inte får asyl, eftersom man ändå kan få ha det hyggligt bra genom alla möjligheter som finns att överklaga och ompröva i all oändlighet. Vad som behövs är en effektiv, betydligt utökad organisation som kan ta emot de ankommande omedelbart och inom högst några veckor avgöra om de verkligen har rimliga skäl att stanna eller avvisas. Skötseln av invandringspolitiken är inkompetent och inkonsekvent, och inget politiskt parti vågar ryta till. Och i politikernas ledband tycks de flesta av Sveriges journalister gå politiskt korrekta som de flesta är. Den här unika debatten fördes på Ölandsbladets sidor under vårvintern 2003. Förord skrivet av Kurt Lundgren, redaktionschef och ansvarige utgivare av Ölandsbladet. Medverkande författare: Anders Johansson, Ulf Beijbom, Göran Häggfors, Kurt Lundgren, Henrik Holmströn, Magnus Areskog, Sven Ekberg, Sonia High, Birgitta Hedlund, Nils-Erik Håkansson, Ingemar krusell, Per-Erik Johansson och Lenn Johansson, Anders Johansson (f.1947) bosatt i Kalmar, är författare och fotograf. Han har publicerat ett 50-tal böcker med speciell inriktning på Öland uppmärksammad blev Amerika dröm eller mardröm? (1985) och kritikerrosade diktsamlingen Klockan (2000).