Victoria Benedictsson, Anne Charlotte Leffler och Selma Lagerlöf anses som några av våra största författare. Ändå har deras verk och status ständigt ifrågasatts. Hur kunde en kvinnlig författare göra sin röst hörd i slutet av 1800-talet när hon inte fick verka i det offentliga rummet? Några av de kvinnliga författarna ifrågasatte det gamla samhället i hopp om en bättre framtid.

I Osynliga band visar Maria Hansson hur Benedictsson, Leffler och Lagerlöf använde folktron som en mask bakom vilken de kunde formulera sin samhällskritik. De såg folktron både som ett erkännande av en gemensam kultur och som ett vapen i kampen för nya idéer om ett jämställt samhälle. Därmed kringgick de också kritik, eftersom fantastiska inslag ur nordisk folktro var kompatibla med kritikernas föreställningar om en kvinnlig estetik.

Maria Hansson är svensk lektor och forskare i litteraturvetenskap på skandinavistikinstitutionen vid Sorbonne i Paris. Hon undervisar dessutom i svenska vid Svenska institutet i Paris. Hon disputerade 2019 och har medverkat i en rad franska antologier med studier om det fantastiska ur ett genus­vetenskapligt och samhällskritiskt perspektiv. Osynliga band är en omarbetning av hennes franska doktorsavhandling.