De båda blivande havsforskarna träffades i Norge, när Walfrid Ekman arbetade på Centrallaboratoriet (del av Internationella Havsforskningsrådet ICES), och Bjørn Helland-Hansen hade börjat sin utbildning i Bergen. Breven dem emellan visar, att de unga familjerna besökte varandra ett par gånger, kanske mest i Kristiania (Oslo). Kontakten upphörde, när Walfrid flyttade till Sverige 1908. Men efter ett tiotal år återupplivades den. Fruar och barn hjälpte nog till, men antagligen kände Walfrid som professor i fysik i Lund också att han saknade havsforskningen, som han varit mycket produktiv med i Norge. När så Bjørn 1922 föreslog, att de skulle samarbeta med mätningar till sjöss på norska Armauer Hansen, samtyckte Walfrid med acklamation. De flesta av de 400 breven är skrivna 1922-1954 med djuphavsexpeditionen 1930 som höjdpunkt och ockupationen av Norge 1940-45 som obehagligt dramatiska år. Författaren Artur Svansson, pensionerad oceanograf, utgav 2003, tillsammans med Elisabeth Crawfoord, Neptun och Mammon ? Otto Petterssons brev till Gustaf Ekman 1884-1929. År 2006 utgav han Otto Petterson ? oceanografen, kemisten, uppfinnaren.